En back som bland andra Daniel Rooth önskade att jag skulle intervjua var backen Andreas Byström. Han blev Rögle trogen under sex säsonger och blev en "Rögleveteran" som vann fansens kärlek. Det förvandlades då han 2007 gick den "förbjudna" vägen från Rögle till Malmö. Varför han lämnade och hur det var att spela i Ungern kan ni läsa i denna intervju.

Du spelade senaste säsongen i KB 65 i division 1, fortsätter du där?
- Jag vet inte riktigt hur det blir. Jag har inte bestämt mig om jag lägger av eller inte. Att jag fortsatte spela när vi kom hem var mer för att hålla igång.

Så vad ska du göra istället?
- Anledningen att vi flyttade hem till Sverige var för att jag och frun fick jobb här i Örnsköldsvik. Jag jobbar som säljare på Örnsköldsviks Allehanda. Sen fick vi ju vårt andra barn också så det är inte så lätt att bara sticka iväg.

Varför blev det Örnsköldsvik och inte Härnösand eller Ängelholm som du annars har anknytningar till?
- Frun är här ifrån .

Du spelade sex säsonger i Rögle. Berätta lite om tiden där.
- Det var en härlig tid som gav mig många vänner och jag är fortfarande nere i Ängelholm på somrarna och hälsar på. Rent hockeymässigt gick det också bra, vi spelade ju kvalserien några gånger. Sen fick jag uppleva 5 olika tränare på 6 år (Melin, Persson, Waltin, Votrouba, Simensen).

Ditt största minne från tiden?
- När Kenny kom hem och gjorde sin första match, det var riktigt magiskt, den upplevelsen glömmer man aldrig.

Du vann fansens hjärta och blev klubben trogen, tills du lämnade för ärkefienden Malmö. Berätta lite om varför du lämnade och om tiden i Malmö.
- Ja det blev tvärtom när jag lämnade. Då blev man inte större favorit precis. Att jag lämnade berodde på att Rögle inte gav någon större respons, kontraktet var för dåligt samtidigt som Malmö gav mig chansen att spela ishockey på heltid. Sportsligt blev det inte riktigt som jag tänkt mig, väldigt upp och ner.

Sen hamnade du i Ungern av alla ställe? Kan de spela hockey där?
- När jag spelade där var faktiskt deras landslag med i A-VM. Székesfehérvár (testa att uttala det) där jag spelade 2 säsonger var en bra klubb där vi hade 10 landslagsmän och vi spelade i Österikiska ligan. Det var en rolig tid men även väldigt speciell. Landet var rätt slitet. Jag hade förmånen att ha den gamle Rögletränaren Ted Sator som tränare och han berättade en och annan anekdot från tiden han tränade Rögle. Ted kunde även en del svenska som han lärde sig när han jobbade som lärare i Ängelholm.

Vad var det bästa du fick uppleva i Székesfehérvár?
- Det var när vi blev ungerska mästare. Vi gick inte till slutspel i Österrike och då blev vi direktkvalificerade till semifinal i den inhemska ligan. Så nu kan jag titulera mig som mästare. hahaha.

Hur kom du till Ungern?
- Jag var sugen på att testa utomlands och agenten kollade upp möjligheter. Sen hörde sig Ted Sator för om mig och efter en veckas provspel fick jag kontrakt.

4 snabba med "Bya"
Passa/Skjuta -  Passa
Stor/Liten rink - Stor
Ungern/Sverige - Ungern
Malmö/Rögle - Rögle